Ur världen

I Eva Runefelts poesi är stillheten en trakt. Hennes nya diktsamling "Ur världen" kretsar kring det vardagligt levande – skiljt från de döda på ett sorgset men inte uppgivet sätt. Med känslig tydlighet skriver Runefelt fram en tillvaro som är lättigenkännlig men samtidigt helt ny, en tillvaro där gränserna upplöses och där syltburken i jordkällaren är lika full av liv som sädesärlan med sin vippande stjärt. Kan du återuppstå om jag andas på det du skrev före döden? Dessa simpla silhuetter, överstrukna, utbytta, stadigt stående, hur låter jag när du läser mig? I Eva Runefelts poesi är stillheten en trakt. Hennes nya diktsamling "Ur världen" kretsar kring det vardagligt levande - skiljt från de döda på ett sorgset men inte uppgivet sätt. Med känslig tydlighet skriver Runefelt fram en tillvaro som är lättigenkännlig men samtidigt helt ny, en tillvaro där gränserna upplöses och där syltburken i jordkällaren är lika full av liv som sädesärlan med sin vippande stjärt. Kan du återuppstå om jag andaspå det du skrev före döden?Dessa simpla silhuetter, överstrukna,utbytta, stadigt stående, hurlåter jag när du läser mig?Omslagsformgivare: Johan Melbi In Eva Runefelt's poetry, silence is a place. Her new collection of poems revolve around everyday life, separated from the dead in a sad but not abandoned way. With sensitive clarity, Runefelt describes a life that is easily recognizable but at the same time completely new, a life where the boundaries are dissolved and where the jam jar in the basement is as full of life as the corncrake bird with its rocking tail